Klimakteriet har fått mer och mer medial uppmärksamhet senaste åren och på några håll i landet håller klimakteriemottagningar på att inrättas. Regeringen har nyligen beslutat om satsningar på 1,6 miljarder kronor till arbetet med kvinnors hälsa där kunskap och vård avseende klimakteriet nämns som ett viktigt förbättringsområde.
Ämnet är dock fortfarande tabubelagt på många håll i samhället och okunskapen stor. En rapport från Socialstyrelsen från förra året visar att många kvinnor inte ens vet själva att de nytillkomna besvär som de upplever har med klimakteriet att göra. Rapporten finns att läsa här:
Kartläggning av vård och behandling vid klimakteriebesvär ur perspektivet jämlik vård
Vi i NorBet vill ge en puff för detta viktiga ämne och skicka med några tips på vad som kan känneteckna en god och klimakterievänlig arbetsmiljö. Men först, en kort sammanfattning om klimakteriet för alla som behöver en påfyllnad.
Menopausen inträffar i genomsnitt vid 51-52 års ålder och klimakterietiden startar cirka 5-10 år innan menopausen sker. Klimakteriet kallas övergångsperioden och fysiologiskt sker stora hormonella förändringar i kroppen. Fysiska klimakteriesymptom som uppkommer under den här processen är exempelvis värmevallningar, torra slemhinnor, oregelbundna blödningar, torr hud, urinvägsbesvär, yrsel och illamående, ledvärk, benskörhet, hjärtproblem och hjärtklappning. Utöver de fysiska symptomen vid klimakteriet kan kvinnor också få flertalet psykiska besvär såsom sömnproblem, ökad oro och irritabilitet, nedstämdhet, ökad stresskänslighet, koncentrationssvårigheter, hjärndimma och andra kognitiva besvär. Ungefär en tredjedel av alla kvinnor i klimakteriet har det så tufft att livet påverkas och söker hjälp och behandling för besvären (Läkartidningen: ABC om Klimakterievård).
Många kvinnor går in i klimakteriet ungefär 20 år innan pension, alltså då de är mitt i arbetslivet. Då vi har cirka 2,5 miljoner arbetande kvinnor i Sverige, som alla kommer att gå igenom eller har genomgått klimakteriet blir klimakteriet absolut en fråga för våra organisationer. I en avhandling av Lena Rindner på Göteborgs universitet från 2021 framkommer att det är just den psykiska ohälsan som de flesta kvinnor i klimakteriet lyfter fram som livskvalitetssänkande. Man kan misstänka att en del sjukskrivningar hos kvinnor i åldersgruppen 40-60 hänger ihop med klimakteriebesvär och kanske kan en del av dessa förebyggas med ökad kunskap och stöd (Women’s health in midlife – a person-centered approach in primary care -effects on mental, somatic, and urogenital symptoms, and quality of life).
Det blir lätt att se riskerna för ohälsa i arbetet då man ser helhetsbilden. Klimakteriet drabbar en stor del av våra medarbetare, och många har besvär som kan påverka arbetsförmågan, kvinnor själva kan ha svårt att härleda sina symptom till just klimakteriet, och då ämnet fortfarande är tabubelagt och kopplat till skam, så minskar också benägenheten att be om den hjälp eller de anpassningar som man skulle behöva. Men, för att minska de här riskerna för ohälsa i arbetet så finns en hel del saker som organisationer själva kan göra för att kliva fram och förebygga ohälsa. Föregå, kunskapshöja och möta upp. Här följer några tips!
Vill du läsa mer om klimakteriet i arbetslivet tipsar vi om:
Sidan senast uppdaterad 28 mars 2025