Handeln som bortglömd arbetsmiljöarena – och varför det är dags att agera

Handeln är en av Sveriges största arbetsgivare – men trots sin omfattning hamnar branschens arbetsmiljöutmaningar ofta i skymundan. I den allmänna arbetsmiljödiskursen talar vi gärna om vård, skola och omsorg, men betydligt mer sällan om den grupp som möter stora delar av befolkningen varje dag: de handelsanställda. Det gör handeln till en delvis bortglömd arbetsmiljöarena, trots att den är central både för ekonomin och för många människors första steg in i arbetslivet. Att branschen dessutom kännetecknas av snabba förändringar, höga krav och stora skillnader i anställningsvillkor förstärker behovet av ett mer strukturerat och kunskapsbaserat arbetsmiljöarbete.

Forskningsrapporten Handeln som attraktiv arbetsplats, författad av Magnus Sverke, Helena Falkenberg. Philip Ström samt Jacobus Pienaar, visar med stor tydlighet hur belastningen för många inom handeln byggs upp över tid. Emotionella krav är särskilt centrala: att dagligen hantera kunders frustration, konflikter och ohövlighet – samtidigt som den egna reaktionen måste hållas tillbaka – skapar en form av ”tyst belastning” som sällan syns i statistik men som märks i både hälsa och prestation. Utsatthet för hot eller trakasserier från kunder är vanligt och kopplas direkt till ökad risk för emotionell utmattning. För chefer och skyddsombud är detta en viktig varningssignal: arbetsmiljöproblemen uppstår inte bara i arbetsuppgifterna i sig, utan i samspelet mellan kundflöden, servicekrav och organisatoriska förutsättningar.

Även arbetstidsotrygghet – exempelvis hyvling (när en arbetsgivare sänker antalet timmar i en anställning utan att säga upp anställningen i sig, d.v.s. medarbetaren får behålla sin anställning men med mindre arbetstid och därmed lägre inkomst), oförutsägbara scheman eller att jobba när belastningen är som högst – förstärker den psykosociala belastningen. Det påverkar inte bara medarbetarnas välbefinnande, utan ökar också personalomsättningen. För HR och företagshälsa är detta en central insikt: arbetsmiljön i handeln kan inte säkras enbart genom individinriktade insatser, utan kräver ett systematiskt grepp om bemanning, schemaläggning och återhämtning.

Rapportens resultat visar också att vissa grupper inom handeln har sämre förutsättningar än andra. De som karaktäriseras som blue collar/arbetare har lägre grad av kontroll, färre utvecklingsmöjligheter och mindre stödjande ledarskap än white collar/tjänstemän – samtidigt som de har högre fysiska och känslomässiga krav. Deltidsanställda har sämre tillgång till centrala arbetsresurser, och kvinnodominerade roller präglas av både högre emotionella krav och lägre socialt stöd. För chefer och skyddsombud innebär detta att riskbedömningar behöver göras med ojämlikhet i åtanke: olika grupper i handeln exponeras olika mycket, och de behöver olika typer av stöd.

Det positiva är att flera organisatoriska resurser har stark koppling till både prestation och hälsa. Kontroll och autonomi i arbetet är en av de mest betydelsefulla faktorerna – men just dessa är låga i många handelsroller. Ett stödjande och närvarande ledarskap, där chefen erbjuder vägledning, feedback och avlastning, är särskilt viktigt. För HR och företagshälsa betyder detta att satsningar på ledarskap, strukturerad kommunikation och praktiska möjligheter att påverka arbetet är centrala delar av ett hållbart arbetsmiljöarbete i handeln.

Sammantaget pekar forskningen på att en ohälsosam arbetsbelastning i handeln ofta uppstår i glappet mellan höga krav och otillräckliga resurser. Kraven måste hanteras – inte bara accepteras – och resurserna behöver stärkas där de är svagast. För chefer innebär det både ett strategiskt och operativt ansvar. För skyddsombud handlar det om att vara uthålliga i att lyfta kravens omfattning och driva på för lösningar nära verksamheten. Och för HR och företagshälsa finns en viktig roll i att stödja chefer med verktyg, utbildning och strukturer som gör det möjligt att skapa en rimlig balans över tid.

Kärnbudskap för praktiskt arbetsmiljöarbete i handeln

Minska krav som driver ohälsosam belastning:

• Arbeta aktivt för att förebygga och hantera hot, trakasserier och ohövlighet från kunder.
• Säkerställ stabil, förutsägbar schemaläggning och minska arbetstidsotrygghet.
• Identifiera emotionellt motstridiga krav – och ge stöd i svåra kundmöten.
• Se över fysiska krav och arbetsredskap, särskilt i tunga roller.

Stärk resurser som skapar hållbarhet:

• Öka medarbetares kontroll över hur arbetet utförs.
• Prioritera stödjande, närvarande och tillgängligt ledarskap.
• Ge reella utvecklingsmöjligheter även för deltidsanställda.
• Bygg strukturer som säkerställer socialt stöd och kollegialt lärande.

Rikta insatser där behoven är störst:

• Medarbetare i kundnära roller.
• Kvinnor i känslomässigt krävande yrkesområden.
• Arbetsplatser där kundflöden och tempovariationer är svåra att förutse.

Glöm inte det stora perspektivet:

• Handeln är en av Sveriges största branscher – men ofta bortglömd i arbetsmiljöpolitiken.
• Ett systematiskt arbetsmiljöarbete gör handeln attraktiv, hållbar och konkurrenskraftig.

Referenser:

Handeln som attraktiv arbetsplats (rapport)

Seminarium med forskaren Magnus Sverke