Arbetsmiljö och skadligt bruk i hälso- och sjukvården

Problematiskt bruk av alkohol och droger bland hälso- och sjukvårdspersonal förekommer i svensk hälso- och sjukvård och är en viktig men ofta underbelyst arbetsmiljöfråga. Ny svensk forskning visar att arbetsrelaterade faktorer har stor betydelse för både uppkomst och konsekvenser av substansbruk.

Arbetsmiljöfaktorer och risk för skadligt bruk

Resultat från ett Afa-finansierat forskningsprojekt, baserat på longitudinella data, visar att skadligt bruk inte enbart kan förstås som ett individuellt problem. Arbetsmiljöfaktorer som höga krav, obalans mellan krav och belöning, obalans mellan arbete och privatliv samt erfarenhet av hot och våld i arbetet ökar risken för problematiskt alkohol- och drogbruk. Arbetsmiljöriskerna har samband med utmattning som i sin tur har samband med problematiskt substansbruk. Utsatthet för hot och våld har direkta samband med problematiskt alkoholdrickande.

Självrapporterat problematiskt bruk av alkohol och illegala droger förekom i alla professionsgrupper som ingick i studien, både bland läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Användning av illegala droger var något vanligare bland sjuksköterskor än läkare och det framkom att 60 procent av de läkare som tar psykofarmaka skriver ut till sig själv. Resultaten ligger i linje med internationell forskning.

Psykisk ohälsa och copingstrategier

Studierna visar att alkohol- och droganvändning i vissa fall används som en copingstrategi för att hantera stress, utmattning eller depressiva symtom. Detta kan bidra till negativa spiraler där substansbruk och psykisk ohälsa förstärker varandra över tid.

Skillnader mellan yrkesgrupper framträder i forskningen. Läkare tycks i högre grad använda substansbruk som copingstrategi, vilket delvis kan kopplas till stigma och lägre benägenhet att söka stöd.

Konsekvenser för hälsa och patientsäkerhet

Skadligt bruk är kopplat till påverkad arbetsförmåga. Det finns samband mellan problematiskt substansbruk och upplevelsen av att inte kunna ge samma goda vård till patienter. Detta understryker betydelsen av att se personalens hälsa som en central del av patientsäkerheten.

Ledarskap och arbetsplatskultur

Ett gott ledarskapsklimat framstår som en viktig skyddsfaktor. En trygg och stödjande arbetsmiljö kan minska risken för att negativa arbetsmiljöfaktorer leder till skadligt bruk.

Förebyggande arbete behöver inkludera insatser för att minska arbetsbelastningen och obalans mellan krav och belöning, arbete och privatliv. Viktigt är även aktiviteter som förebygger hot och våld, och att man har goda strukturer för att fånga upp arbetsmiljöproblem i tidigt skede. Vidare rekommenderas insatser för att stärka ledarskapsklimatet och, minst lika viktigt, att skapa ett öppet klimat där alla vågar lyfta problem i ett tidigt skede. Prevention kan slutligen även innebära att ta upp substansbruk i arbetsmiljöarbetet, exempelvis med en levande och förankrad alkohol- och drogpolicy.

Sammanfattning

• Skadligt bruk är en organisationsfråga, inte enbart ett individproblem.
• Arbetsbelastning och hot/våld ökar risken.
• Substansbruk kan fungera som coping, men förstärker psykisk ohälsa.
• Ett gott ledarskapsklimat minskar riskerna.
• En levande alkohol- och drogpolicy rekommenderas.
• Ett öppet arbetsklimat underlättar tidiga insatser.
• Personalens hälsa är en förutsättning för patientsäkerhet.

Vill du veta mer?

NorBet kommer inom kort publicera inspelningen av NorWeb den 7 maj ”Alkohol- och droganvändning bland sjukvårdspersonal – orsaker och konsekvenser” där forskaren Emma Burlin presenterar projektet. Emma Burlin är docent och lektor i arbetsmedicin på Enheten för arbetsmedicin vid IMM, Karolinska Institutet. Hon är även leg. sjuksköterska på Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm.

Håll utkik här!