När mobilen följer med till fikarummet – om scrollande, gemenskap och arbetsmiljö

Mobiltelefonen är i dag en självklar del av arbetslivet. Den används för kommunikation, information, återhämtning – och ibland som ett sätt att dra sig undan. Men vad händer med arbetsmiljön när mobiltelefonen tar plats även under gemensamma raster?

Ny svensk forskning visar att mycket scrollande på fikarasten kan påverka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs. I en avhandling från Göteborgs universitet undersöker psykologen Per Martinsson fenomenet phubbing – att prioritera mobilen framför personer som är fysiskt närvarande (Martinsson, 2026). Resultaten pekar på ett tydligt samband: medarbetare som upplever att kollegor ofta sitter med mobilen under raster skattar sin arbetsmiljö som sämre, särskilt när det gäller tillit, socialt stöd, gemenskap och engagemang (Forskning.se, u.å.; Kollega.se, u.å.).

Raster som social resurs – inte bara paus från arbetet

Gemensamma raster har traditionellt haft en viktig funktion i arbetslivet. Det är här informella samtal sker, relationer byggs och vardagliga erfarenheter delas. Forskningen visar att när mobilen tar över dessa stunder kan den upplevas som en social barriär, där färre samtal kommer till stånd och där vissa kan känna sig exkluderade (Forskning.se, u.å.).

Samtidigt är bilden inte entydig. Intervjuerna i studien visar att mobilen också kan fungera som återhämtning, särskilt för personer som behöver en paus från social interaktion. Normer kring mobilanvändning skiljer sig dessutom mellan åldersgrupper – yngre medarbetare använder mobilen mer och har också högre tolerans för att andra gör det. Det gör frågan mindre till ett individproblem och mer till en organisatorisk och kulturell fråga (Forskning.se, u.å.).

Paralleller till forskning om gränslöst arbete

Den svenska forskningen om phubbing på raster kan med fördel sättas i relation till internationell forskning om arbetsrelaterad mobilanvändning utanför arbetstid. En omfattande scoping review av Blake m.fl. (2024) visar att användning av smartphones för jobbändamål under fritid har ett tydligt samband med ökad work–life conflict. I 19 av 23 studier som ingick i översikten sågs ett negativt samband, delvis förklarat av svårigheter att mentalt koppla bort arbetet.

Tillsammans pekar studierna på att mobilen både kan vara en resurs och en risk, beroende på hur och i vilka sammanhang den används – något som är välkänt inom forskningen om organisatorisk och social arbetsmiljö.

Från kunskap till handling – vad betyder detta för arbetsmiljöarbetet?

I tidigare NorBet‑inlägg har vi lyft att en hälsofrämjande organisatorisk och social arbetsmiljö byggs genom samspel mellan ledarskap, arbetsklimat och strukturer som möjliggör dialog och delaktighet. Lärdomar från hälso‑ och sjukvården visar att just öppenhet, gemensam förståelse och kontinuerlig reflektion är avgörande för hållbara förbättringar.

På samma sätt visar forskningen om handlingskompetens att arbetsmiljöfrågor sällan löses genom individuella råd eller regler. Det som gör skillnad är när organisationer utvecklar en gemensam förmåga att identifiera problem, prata om dem och omsätta kunskap i praktisk handling.

I ljuset av detta framstår mobilanvändning på raster inte som en fråga om ”förbud eller tillåtelse”, utan som en utgångspunkt för samtal:

• Hur vill vi ha våra gemensamma pauser?
• När fungerar mobilen som återhämtning – och när blir den exkluderande?
• Vilka normer gäller hos oss, och är de uttalade?

Att skapa utrymme för gemensam reflektion

Forskningen om phubbing betonar att målet inte är fler regler, utan ökad medvetenhet och dialog. Precis som i annat organisatoriskt arbetsmiljöarbete handlar det om att skapa strukturer där sådana frågor kan utforskas tillsammans – i arbetsgrupper, i dialog med chef, och som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

När kunskap om mobilens betydelse i arbetslivet kopplas till handlingskompetens och organisatoriska friskfaktorer ökar möjligheten att omvandla forskning till ett levande, gemensamt arbetsmiljöarbete. Där kan fikarasten, paradoxalt nog, bli en viktig arena – både för återhämtning och för att stärka arbetsplatsens sociala gemenskap.

Referenser

Martinsson, P. (2026) Coworker Phubbing: Smartphone Use During Work Breaks and the Psychosocial Work Enviroment. Doktorsavhandling Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Läs avhandlingen här

Forskning.se. Mycket scrollande på rasten påverkar upplevelsen av arbetsmiljön. Hämtat den 20 maj 2026 från Forskning.se

Kollega.se. Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande. Hämtat den 20 maj 2026 från Kollega.se

Blake, H., Hassard, J., Singh, J., & Teoh, K. (2024). Work-related smartphone use during off-job hours and work-life conflict. PLOS Digital Health.

AMM Norr / NorBet (2026). Hälsofrämjande arbetsplatser – lärdomar från hälso- och sjukvården

AMM Norr / NorBet (2026). Handlingskompetens – när kunskap blir verkligt arbetsmiljöarbete