Konferensrapport från EAOHP 2026: Ensamhet, hopp och engagemang i framtidens arbetsliv

Hur påverkas hälsa och välbefinnande när arbetslivet förändras? Det var en central fråga i keynote-föreläsningen av professor Jari Hakanen från Finnish Institute of Occupational Health (FIOH) vid 17th European Academy of Occupational Health Psychology Conference (EAOHP) 15-17 juni 2026 i Helsingfors, där NorBet deltog.

Med utgångspunkt i aktuell forskning lyfte Hakanen fram både utmaningar och möjligheter för arbetsplatser som vill främja hållbar hälsa och goda arbetsvillkor.

Huvudbudskap

Jari Hakanen betonade att arbetsplatser spelar en avgörande roll för medarbetares hälsa, välbefinnande och hållbarhet. Trots stora förändringar i arbetslivet finns betydande möjligheter för organisationer att aktivt främja välmående genom god kultur, ledarskap och evidensbaserade insatser. Föreläsningen lyfte särskilt fram fyra resurser som förtjänar ökad uppmärksamhet i dagens arbetsliv: engagemang, hopp, social gemenskap och socialt mod. När arbetslivet förändras snabbt kan dessa faktorer bli avgörande för både individers välbefinnande och organisationers långsiktiga hållbarhet.

Oroande trender i arbetslivet

Resultat från den finska longitudinella studien How is Finland Doing? visar att välbefinnandet utvecklas negativt i flera grupper. Särskilt unga vuxna rapporterar ökade psykiska besvär, och under senare år har liknande tendenser även observerats bland medelålders arbetstagare.

Samtidigt har utmattningssymtom bland chefer ökat. Eftersom ledare har stor betydelse för arbetsmiljö och organisatorisk utveckling kan detta få konsekvenser för hela verksamheter. Hakanen betonade därför vikten av att se chefers välbefinnande som en strategisk fråga för organisationen.

Distansarbete med både fördelar och risker

Pandemin förändrade arbetslivet i grunden och många arbetsplatser arbetar idag i hybrid- eller distansformer. Hakanens forskning visar att utvecklingen medför både positiva och negativa effekter.

Distansarbete kan bidra till ökad flexibilitet och bättre balans mellan arbete och privatliv. Samtidigt finns risker för minskad social samhörighet och ökad ensamhet.

Ett intressant resultat är att distansarbete verkar vara kopplat till mindre utmattning, men samtidigt till högre grad av mental distansering från arbetet och kognitiva svårigheter, exempelvis koncentrationsproblem. Resultaten pekar på behovet av att aktivt arbeta med social gemenskap och relationer även i hybrida arbetsmiljöer.

Ensamhet och hopp påverkar arbetsrelaterad hälsa

Två begrepp stod i särskilt fokus under föreläsningen: ensamhet och hopp.

Ensamhet handlar inte nödvändigtvis om att vara ensam, utan om att uppleva att de sociala relationerna inte motsvarar det behov man har. Hakanen beskrev ensamhet som en växande arbetsmiljöutmaning som kan påverka både hälsa, motivation och prestation.

Hopp lyftes fram som en viktig skyddsfaktor. Inom forskningen definieras hopp som förmågan att se vägar framåt, känna motivation att nå sina mål och tro på möjligheten att lyckas. Medarbetare som upplever hopp har generellt bättre förutsättningar att hantera förändringar och motgångar.

Engagemang och socialt mod

År 2026 markerar 25 år av forskning om arbetsengagemang, ett område där Hakanen varit en betydelsefull forskare. Arbetsengagemang har visat sig vara nära kopplat till hälsa, motivation och goda arbetsprestationer.

Ett särskilt intressant tema var sambandet mellan arbetsengagemang och socialt mod – förmågan att agera utifrån vad som är rätt för verksamheten eller för kollegor, även när det innebär en personlig risk eller ett obehag. Socialt mod kan exempelvis handla om att uppmärksamma problem, stå upp för en kollega eller bidra till förändringsarbete.

Från forskning till praktik

Föreläsningen avslutades med exempel på kostnadsfria verktyg för att kartlägga och främja välbefinnande i arbetslivet. Bland annat presenterades verktyg för att bedöma utmattning, mäta arbetsengagemang och identifiera åtgärder mot ensamhet på arbetsplatsen.

Det övergripande budskapet var att framtidens arbetsmiljöarbete behöver fokusera både på att förebygga ohälsa och på att stärka de faktorer som får människor att må bra på jobbet. Engagemang, hopp, gemenskap och mod kan vara lika viktiga resurser som traditionella arbetsmiljöinsatser för ett hållbart arbetsliv.

NorBet-rapport från EAOHP 2026, Helsingfors.