Äldre i arbetslivet
12 februari 2021Hur kan vi forma ett hållbart arbetsliv som gör det möjligt att arbeta länge?
Medellivslängden i Sverige har ökat kraftigt under 1900-talet. Se Figur 1 nedan från SCB. Utvecklingen har varit mest gynnsam för personer med hög utbildning. Minst förändring ses hos lågutbildade kvinnor.
Nu när vi blir allt äldre och samtidigt också friskare upp i hög ålder, så är det inte givet att pension vid 65 år är det bästa för individen och samhället. Delegationen för senior arbetskraft presenterade i november 2020 betänkandet SOU 2020:69 ”Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre”. Utredningen ger förslag på hur äldre kan få bättre möjligheter och incitament att arbeta länge.
Men hur ser det egentligen ut i arbetslivet? Har alla samma förutsättningar till ett långt yrkesliv?
Forskning visar att socioekonomi, utbildningslängd och god hälsa har mycket stor betydelse för hur länge vi arbetar. I dagsläget är det således framför allt de mest välbeställda som arbetar länge och även efter 65 år.
Carita Bengs och Mikael Stattin är forskare på Sociologiska institutionen vid Umeå universitet. De studerade med en enkätundersökning 2014/2015 pensionspreferenser och motiv till arbete efter 65 år bland anställda inom Västerbottens läns landsting.
- Tidig pensionspreferens var vanlig hos de som upplevde organisatoriska brister, påfrestande arbetsförhållanden, hälsorisker med fortsatt arbete, otillräcklig uppskattning och dålig flexibilitet för den anställde.
- Sen pensionspreferens var vanlig hos de som upplevde arbetet hälsofrämjande, att arbetet gav mening och tillfredsställelse i livet och att deras kompetens togs tillvara. De hade hög motivation till att arbeta och ofta goda möjligheter till flexibilitet i arbetet vad gäller arbetsuppgifter/arbetstider.
- Det fanns tydliga skillnader mellan olika yrkesgrupper.
Sammanfattningsvis verkar arbetsförhållandena vara mycket viktiga för hur länge man kan och vill arbeta. Vad kan vi då göra för att främja ett långt arbetsliv?
Forskarna betonar att om många ska kunna och vilja arbeta länge så behöver man ta hänsyn till yrkesspecifika villkor och arbetsförhållanden. Man behöver också vara medveten om att äldre personer har en större variation än unga vad gäller hälsa och behov av stöd och anpassning i arbetet, vilket ställer större krav på även individspecifika åtgärder.
Det är viktigt att skapa en kultur där äldre medarbetares kompetens värdesätts och uppskattas. En tidig proaktiv dialog med medarbetare om fortsatt arbete och utveckling på jobbet behöver starta redan från cirka 50 års ålder.
Läs mer:
Forskningsprojektet ”Pensionspreferenser och motiv till arbete efter 65 bland personal inom hälso- och sjukvården”
Betänkandet 2020:69 ”Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre”
Sidan senast uppdaterad 11 november 2024
Skriv ut sida