Arbetsmiljön avgör – Varför lämnar så många rektorer sina jobb?

Omsättningen bland rektorer är ovanligt hög i Sverige jämfört med många andra länder. En avhandling från Umeå universitet visar att stress och svårigheter att prioritera och orientera sig i arbetet är två avgörande faktorer bakom att skolledare väljer att lämna sina uppdrag.

– Det räcker inte att bara prata om generella arbetsmiljöfaktorer som krav, stöd och autonomi. I de här studierna har jag velat gå djupare och förstå vad som faktiskt händer i skolans kontext, säger Tobias Richard, doktorand vid Sociologiska institutionen och Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Rektorer upplever fragmentering och press

Richards studier visar att det framför allt är två krafter som påverkar beslutet att lämna sitt uppdrag: fragmentering och press.

Fragmentering handlar om svårigheter att prioritera och orientera sig i arbetet. Den uppstår genom institutionella villkor som lagar, läroplaner och motstridiga förväntningar – men också genom organisatoriska brister, exempelvis i det systematiska kvalitetsarbetet.

Pressen beskriver rektorernas känsla av tvång och otillräcklighet. Högt arbetstempo, stort ansvar, begränsat mandat och svåra relationer till personal och vårdnadshavare bidrar till stress.

– Om fragmentering var en kraft som skapade splittring så skapade press snarare en känsla av tvång och stress, säger Tobias Richard.

Att rektorer lämnar är kopplat till arbetsmiljön

Forskarna vid Umeå universitet använde även enkätdata och registeruppgifter från SCB för att följa upp vilka skolledare som stannade, bytte skola eller lämnade yrket helt under en ettårsperiod. Resultatet visade att arbetsmiljön hade ett starkt samband med skolledarnas vilja att lämna arbetet – och att denna vilja är kopplad till faktisk avgång.

Forskning om verksamma åtgärder

I en nypublicerad rapport från Institutet för stressmedicin (ISM) i Västra Götalandsregionen, framtagen på uppdrag av Arbetsmiljöverket, beskrivs stora hinder för att genomföra verksamma åtgärder mot obalans mellan krav och resurser i arbetslivet. Rapporten bygger på data från 440 arbetsplatser inom välfärdssektorn och visar att nio av tio arbetsgivare ser behov av åtgärder – men att det ofta saknas förutsättningar att faktiskt genomföra dem.

Hindren finns på tre nivåer:

• Organisations- och ledningsnivå: Bristande förståelse för organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), låg prioritering vid förändringar.
• Arbetsplatsnivå: Första linjens chefer saknar tid, handlingsutrymme och stöd.
• Genomförandenivå: Bristande incitament, svag kommunikation mellan strategisk och operativ nivå, och upplevd brist på effektiva arbetssätt.

ISM understryker att verksamma åtgärder är sådana som faktiskt minskar obalansen mellan krav och resurser – och att det krävs både resurser och förståelse för att kunna identifiera, utforma och genomföra sådana åtgärder.

Skolledaromsättning är inte ödesbestämd

Mot bakgrund av ISM:s rapport kan man konstatera att skolledaromsättning inte är ödesbestämd. Företeelsen kan kopplas till obalans mellan krav och resurs samt brister i arbetsmiljön, och kan förstås genom hindrande faktorer på tre nivåer i skolan som verksamhet. Sammantaget visar både ISM:s rapport och Tobias Richards forskning att arbetsmiljöarbete måste ta sin utgångspunkt i den organisatoriska verkligheten – inte bara i individens förmåga att hantera belastning. Skolledaromsättning kan påverkas genom att skapa bättre förutsättningar för ett hållbart ledarskap.

Läs mer:
Tobias Richards avhandling
ISM-rapporten

Fotot i inlägget från kilskrift.blogspot.com, licensieras enligt CC-BY-NC-ND.