Axplock från konferensen Kognitiv funktion i arbetslivet

Vi kan sammanfatta en ny omgång av den digitala konferensen ”Kognitiv funktion i arbetslivet” som genomfördes i NorBets regi den 23 oktober 2024. Konferensen har återkommit i NorBets utbud de senaste åren och vid detta tillfälle, som främst riktade sig till chefer och HR, var greppet att skapa interaktivitet och erfarenhetsutbyte genom att varva föreläsningar med gruppreflektioner och helgruppsdiskussioner. Vi uppfattar att detta workshop-liknande upplägg blev ett mycket givande format med en god mix av kunskapsfördjupning och lärande genom dialog.

Ett område som berördes i föreläsningarna var hur våra kognitiva funktioner är beskaffade, hur de varierar naturligt och hur de påverkas av en mängd yttre och inre faktorer. Vi kan konstatera att de kognitiva krav som ställs i ett arbetsliv karaktäriserat av hög komplexitet och förändringstakt inte alltid matchar de förmågor vi är beskaffade med. Det är därför av stor vikt att ta hänsyn till hur våra hjärnor fungerar när vi jobbar med det kontinuerliga och systematiska arbetsmiljöarbetet för att skapa hälsosamma och hållbara arbetsplatser.

Vi fördjupande oss i ett antal centrala tillstånd som återkommit i debatten och som har betydelse för hur vi skapar ett inkluderande arbetsliv, nämligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, utmattningssyndrom, åldrandet och klimakteriet. Dessa tillstånd är relaterade till kognitiv påverkan som, om de inte tas hänsyn till, riskerar att skapa en obalans mellan krav och resurser med ohälsa som påföljd. Genom att göra anpassningar av arbetsmiljöer kan viktig kompetens och, emellanåt, oumbärliga resurser tillvaratas. I detta arbetsmiljöarbete är det gynnsamt att åtgärder inte stannar vid enbart individuella lösningar med rehabiliterande syfte, utan att blicken också lyfts till möjliga anpassningar och främjande faktorer på den organisatoriska nivån. Vi återkom vid flera tillfällen till det faktum att många av de anpassningar som är nödvändiga för de med kognitiv påverkan, är hjälpsamma och gottgörande för de flesta. För att skapa inkluderande, hjärnvänliga arbetsmiljöer kan chefer och HR använda sig av befintliga metodstöd och kunskapsmaterial. Några exempel som togs upp är Arbetsplatsdialog, AD-A, och verktyg via Prevents och Suntarbetslivs webbplatser.

I diskussionerna utforskade vi gemensamt frågeställningar kring själva ”huret”, det vill säga hur kunskaperna kan omsättas i praktiken. Hur kan arbetsplatser arbeta förebyggande i frågor kring hjärnvänlighet? Hur kan vi tillvarata anställdas kompetens och förmågor oavsett kognitiv påverkan och eventuella nedsättningar? Hur kan en chef hantera situationer där målkonflikter uppstår och där flera och ibland motstridiga krav på anpassningar ställs? Och hur kan arbetsplatser utformas så att kunnande och erfarenhet värdesätts och bibehålls i takt med att fler och fler arbetar högre upp i åldern?

Vi riktar ett stort tack till alla er deltagare som via aktiva samtal bidrog med både yrkeskunnande och nyfiket utforskande, och där vi tillsammans skapade ett gemensamt lärande!