En spaning om den senaste forskningen inom arbets- och organisationspsykologin

Den 22:a kongressen för European Association of Work and Organizational Psychology (EAWOP) hölls i Prag, Tjeckien den 21–24 maj 2025. Temat för kongressen var ”Att transformera arbetsmiljöer: Utmaningar och möjligheter”, vilket speglade arbetslivets föränderliga natur, präglad av teknologisk utveckling, förändrade samhällsvärderingar och organisatorisk omvandling. Mycket av det som presenterades och diskuterades inkluderade arbetsrelaterad hälsa, och hur framtidens arbetsplatser bör riggas för att skapa hälsofrämjande miljöer.

Huvudteman och fokusområden
Spaningen resulterade i att kongressen utforskade fem huvudteman om hur organisationer och yrkesverksamma kan möta och forma framtidens arbetsliv. Till dig som är intresserad av att läsa mer kan du klicka på länkarna i texten.

• Digital transformation och AI på arbetsplatsen
  Här presenterades bland annat forskning om hur effekterna av AI och automatisering påverkade arbetsdesign och medarbetarengagemang. På ett spännande symposium diskuterades bland annat hur AI-assistenter kan effektivisera konsulters arbete genom snabb tillgång till teknisk kunskap och hur anställda uppfattar AI-stödda beslut. Forskarna såg att attityder till AI-stödda beslut påverkades av både hur nyttigt man upplevde stödet samt upplevelser av själva beslutsprocessen och känslan av kontroll. Ytterligare en presentation handlade om människa-robot-interaktion i arbetsmiljöer där roboten utför farliga arbetsuppgifter. Denna visade att tillit till roboten påverkar hur feedback från roboten uppfattades.

Sammanfattningsvis tyder forskningen på att de tekniska system vi skapar behöver hålla god kvalité och vara användarvänliga så att vi känner att vi kan lita på tekniken, att den gör rätt.

AI and the Future of Work

• Ledarskap i turbulenta tider
  Det som många forskare pratade om var speciellt det transformativa ledarskapets roll i att stödja medarbetare i att navigera i osäkerhet, där både covid-19-pandemin och övergången till att arbeta i flexibla kontor gavs som exempel. En intressant studie i temat belyste hur medarbetare vid Mental Health Service inom det engelska National Health Service upplevde det hybrida arbetssättet som introducerades under covid-19 i relation till sin arbetsmiljö och hälsa. Resultatet från 20 semistrukturerade intervjuer visade att relationen till ledningen påverkade arbetstillfredsställelsen, där autonomi och tillit från ledning var centrala faktorer, d.v.s. en ledning som bejakar nytänkande och motiverar medarbetare att nå mål. Studiens bidrag är att även medarbetare inom sjukvården kan fortsätta jobba på distans vid rätt förutsättningar. Det transformativa ledarskapet är en av dessa förutsättningar som visar sig bidra till medarbetarnas välmående samtidigt som det hjälper till att lösa bemanningsproblem.

Exploring Hybrid Work on NHS Mental Health Staff: Work Environment, Patterns, and Well-being

• Välmående och psykisk hälsa på arbetsplatsen
  Ett undertema var strategier för att främja psykologisk trygghet och resiliens i team. Vi vet att psykologisk trygghet, d.v.s. känslan av att våga säga vad man tycker utan rädsla för negativa konsekvenser, är avgörande för att team ska fungera bra. Den här studien belyste hur ledare påverkar den psykologiska tryggheten över tid, och resultaten visade att det inte bara handlar om vad ledare gör, utan också om hur de uppfattar klimatet i sitt team. Om ledare överskattade hur tryggt klimatet var i teamet, så bromsades utvecklingen av ett starkt psykologiskt trygghetsklimat. Med andra ord – om chefen tror att allt är frid och fröjd, men teamet inte håller med, så kan det bli svårt att bygga upp den tillit som krävs för att teamet ska blomstra. Resultatet är en tydlig varningssignal: ledare behöver inte bara skapa trygghet, utan också vara lyhörda för hur teamet faktiskt upplever situationen.

Mind the Gap: How Leader Overestimation Erodes Psychological Safety Climate Strength over time

• Etiska och hållbara organisatoriska metoder
  Arbetstagare med funktionsnedsättningar möter ofta fysiska, sociala och mellanmänskliga utmaningar på arbetsplatsen, vilket kan leda till mindre gynnsamma arbetsupplevelser så som uteslutning, kränkande särbehandling och diskriminering. Här presenterades en studie om hur job crafting (en proaktiv, medarbetardriven strategi där individen själv förändrar olika aspekter av sitt arbete för att öka engagemang och prestation) hjälpte personer med funktionsnedsättning att utföra sina arbetsuppgifter enligt förväntan och anpassa sig till framtida behov. Job crafting har därmed potential att fungera som en effektiv coachningsbaserad metod för att stödja arbetstagare med funktionsnedsättningar i att anpassa sitt arbete efter sina unika behov, färdigheter och värderingar.

Job Crafting intervention for workers with disabilities

• Att överbrygga klyftan mellan forskning och praktik inom arbetspsykologi
  Det är svårt att överföra kunskapen från forskningen in i praktiken. Otaliga försök har gjorts med mer och mindre lyckade resultat. Kongressen hade därför ordnat ett antal workshops, där forskare inom olika fält presenterade hur de själva jobbade med att överbrygga gapet. Ett exempel var workshoppen om att bygga högpresterande team som arrangerades av den tjeckiska forskaren Radvan Bahbouh. Bahbouh menar att nyckeln till högpresterande team ligger i hur vi kommunicerar och relaterar till varandra. Genom sin metod Sociomapping – en slags visuell karta över teamets kommunikationsmönster – kan man se hur information flödar, var det finns hinder och hur teammedlemmar uppfattar varandra. Det blir ett kraftfullt verktyg för att skapa öppenhet och förståelse. Här är några av hans viktigaste insikter:
  • Tydlig och öppen kommunikation är grunden för samarbete. Det handlar inte bara om att prata – utan om att verkligen nå fram.
  • Psykologisk trygghet gör att människor vågar säga vad de tycker, ställa frågor och erkänna misstag – vilket i sin tur driver innovation och lärande.
  • Gemensamma mål och förståelse skapar riktning och mening i arbetet.
  • Ledarskap som möjliggör självorganisering stärker teamets ansvarstagande och engagemang.
  • Visualisering av relationer hjälper team att se sig själva utifrån – och därmed utvecklas tillsammans.

Bahbouhs arbete visar att det inte räcker att fokusera på vad team gör – vi måste också förstå hur de fungerar tillsammans. Och det börjar med att lyssna, se och bygga tillit, där deltagarna på workshoppen fick göra en övning där det visade sig att vi inte lyssnade alls, utan bara pratade om oss själva. Metoden liknade Suntarbetslivs verktyg Bättre möten så vi har faktiskt redan ett bra verktyg anpassat för en svensk kontext.