Forskning om organisationshälsa – intervju med doktorand Elin Forsell
14 januari 2026
NorBet möter Elin Forsell, psykolog och doktorand vid Umeå universitet, som forskar om organisatorisk hälsa inom MORFAR-projektet.
Hur mäter man egentligen hur ”frisk” en organisation är? Och vad utmärker en arbetsplats där människor mår bra och arbetet fungerar väl? Det är frågor som Elin Forsell, legitimerad psykolog och doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, söker svar på i MORFAR-projektet – ett forskningsprojekt som fokuserar på organisatoriska friskfaktorer och hållbara arbetsmiljöer.
Vid sidan av forskningen arbetar hon även som psykolog på Stressrehabiliteringen i Region Västerbotten.
Hej Elin, kan du berätta lite om forskningen du arbetar med?
– MORFAR-projektet står för Mätbar organisationshälsa genom friskfaktorer som leder till hållbar arbetsmiljö. Det är en del av Afa Försäkrings treåriga program för forskning om organisatoriska friskfaktorer inom offentlig sektor.
– Syftet är att öka kunskapen om vilka faktorer på organisatorisk nivå som bidrar till god organisationshälsa. Begreppet används ofta, men det är inte helt tydligt vad det egentligen innebär.
– I stort brukar det betyda att arbetsplatsen har låg andel arbetsmiljöproblem, låg andel ohälsa och att arbetet fungerar effektivt och utförs väl. Men vi vill klargöra detta ytterligare, bland annat genom att formulera en definition av organisationshälsa: hur uppfattar organisationerna själva begreppet och vad kännetecknar en arbetsplats med god organisationshälsa?
Hur arbetar ni konkret med att undersöka det här?
– Vi har börjat med att ta fram ett index för organisationshälsa, baserat på frågor i medarbetarenkäter från de kommuner och regioner vi samarbetar med.
– I den första delen av studien använder vi data från en större västsvensk kommun, där vi fått tillgång till mätningar från både 2021 och 2023. Frågorna handlar om ifall individen upplever hälso- eller arbetsmiljöproblem och hur stora konsekvenser det får på prestationen i arbetet. En viss grad av problem och nedsatt prestation kan vara oundviklig, men vi ställer frågan: när blir det ett problem?
– För att inkludera deltagande organisationer har vi också arrangerat workshops med representanter från HR, företagshälsovård och andra personer på strategiska och operativa positioner. Där har vi fått värdefulla reflektioner och tagit del av deras erfarenheter om hur man på övergripande nivå resonerar kring friskfaktorer och organisationshälsa.
Vad har ni sett hittills i resultaten?
– Organisationshälsa är ett komplext begrepp som också är kopplat till kontexten, men vi ser att det går att identifiera arbetsplatser som har hög organisatorisk hälsa. Både utifrån frågor kring självskattad hälsa, arbetsmiljö och prestation, och i kombination med personalstatistik.
– Vi har fått tillgång till personalstatistik som sjukfrånvaro och frisktal, och där ser vi att arbetsplatser med organisationshälsa enligt den framtagna definitionen har signifikant lägre sjukfrånvaro i genomsnitt.
– I diskussionerna och erfarenhetsutbytet har vi också kunnat identifiera faktorer i organisationen, på arbetsplatsen och på individnivå som bidrar till organisationshälsa. Det kan till exempel handla om att organisationen ger tillräckliga förutsättningar för att utföra arbetsuppgifter och nå verksamhetens mål, att arbetsgruppen är stabil och teamarbete fungerar, närvaron av stödjande ledarskap, att medarbetaren kan känna meningsfullhet och kan utvecklas i sitt arbete.
– Parterna från deltagande arbetsplatser har genom vårt förfarande varit delaktiga i processen kring att ta fram det index för organisationshälsa som kommer att användas i fortsatta analyser.
Vilka utmaningar har ni stött på under arbetets gång?
– En stor utmaning är att det finns väldigt lite tidigare forskning om organisatoriska friskfaktorer, vilket därmed gör att det saknas en god teoretisk grund att utgå ifrån i vår studie.
– En annan praktisk svårighet har varit att matcha data – arbetsplatser kan ha bytt namn eller struktur mellan olika år, vilket försvårar jämförelser över tid. Genom samarbete med HR har vi tack och lov till viss del ändå kunnat klarlägga detta.
Vad är nästa steg i projektet?
– Nästa steg är att använda indexet för att identifiera arbetsplatser med organisationshälsa och sedan analysera vilka organisatoriska områden som hänger ihop med det.
– Genom att använda befintliga data från medarbetarenkäter ska vi sedan försöka identifiera vilka områden eller teman som särskiljer de arbetsplatser som har god organisationshälsa.
Vad hoppas du att er forskning ska bidra med framåt?
– Förhoppningen är att öka kunskapen om vad som är viktigt i arbetet med organisatoriska friskfaktorer och som faktiskt främjar hälsa – både för individen och för organisationen på lång sikt.
– Vi hoppas också att arbetsplatser ska kunna använda information som regelbundet samlas in från medarbetarenkäter och personaladministrativa system för att mäta organisationshälsa på ett tillförlitligt sätt.
– Det skulle vara fantastiskt om det kunde integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet, och gå att följa utvecklingen och utvärdera interventioner över tid.
Slutligen – är det något vi inte har frågat om som du tycker är viktigt att lyfta?
– Ja, kanske att vi märkt ett stort behov av att diskutera dessa frågor och att det finns en efterfrågan på mer praktisk kunskap om hur organisationerna kan arbeta med friskfaktorer i den specifika miljön. Många efterfrågar verktyg och konkreta exempel på hur man kan arbeta med friskfaktorer i just sin verksamhet. Vi ser att frågan engagerar – och att forskningen verkligen behövs.
Tack för samtalet, Elin! NorBet önskar dig och er lycka till med det fortsatta arbetet för friskare och mer hållbara organisationer, ett viktigt arbete som kan göra verklig skillnad för både medarbetare och arbetsplatser i hela Sverige.
Tips på vidare läsning
Här kan du läsa om Afa:s program för forskning om friskfaktorer inom offentlig sektor: Friskfaktorer inom kommuner, regioner och kommunala företag
Reportage på Umeå universitets hemsida: MORFAR söker svar på vad som främjar hälsa på jobbet
Sidan senast uppdaterad 26 januari 2026
Skriv ut sida