Forskningsprojekt med fokus på organisatoriska friskfaktorer, i teori och praktik – Intervju med doktorand Alexander Agrell

Alexander Agrell (bild från umu.se)

NorBet har fått en ny webbplats och är nu en del av webben för Arbets- och miljömedicin norr. Du hittar oss fortsatt på adressen norbet.se. Här kommer det första inlägget på vår nya sida.

En eftermiddag i början av september träffade NorBet Alexander Agrell, legitimerad psykolog och doktorand vid psykologiska institutionen vid Umeå universitet, för att samtala om organisatoriska friskfaktorer, i teori och praktik. Med denna intervju vill NorBet sprida färsk kunskap och nyfikenhet på rön som är på uppseglande.

Alexander ingår i forskargruppen CoLeadR (Community for Leadership Research) och är doktorand via företagsforskarskolan. Han är tjänstledig från HR-staben vid Region Västerbotten, där han under några år arbetat som intern organisationskonsult.

Alexander har en bakgrund inom såväl primärvård som privat företagshälsovård. Tidigt väcktes intresse att arbeta med organisatoriska arbetsmiljöfaktorer, och mer specifikt hur man kan designa insatser riktade mot organisatoriska faktorer istället för att främst försöka främja arbetshälsa på individnivå – ”Oavsett bottom up- eller top down-processer är det mer effektivt att rikta in sig på organisatoriska strategiska förändringar istället för att lägga krutet på individnivå”.

Alexander är ungefär halvvägs genom sina doktorandstudier. Hans projekt bygger på två delstudier, dels en kvantitativ studie för att validera ett instrument för arbetsmiljökartläggning och en kvalitativ interventionsstudie.

Sammantaget syftar projektet till framarbetandet av effektiva och effektfulla arbetssätt för hur ledning/chefer tillsammans med medarbetare ska kunna ta sig an systematiskt arbetsmiljöarbete, och därmed åstadkomma reella förbättringar i praktiken.

Instrument för arbetsmiljökartläggning

Givet att arbetsmarknaden förändras så förändras också vad som påverkar arbetstagares arbetsmiljö, vår hälsa och vad vi behöver undersöka. Ett exempel är distansarbete som ännu inte är så beforskat enligt Alexander. I denna delstudie utgår hans team från ett danskt instrument för arbetsmiljökartläggning som de översatt till svenska. Instrumentet valideras just nu mot hälso- och sjukvårdskontext. Samtidigt undersöker de olika utfall inom hälso- och sjukvård, såsom kopplingen mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet, med utgångspunkt i utfall från anställdas svar på arbetsmiljökartläggningsinstrumentet.

Interventionsstudie

Här ligger fokus på att stärka samarbete mellan chefer och skyddsombud för att med gemensamma krafter kunna leda och driva arbetsmiljöförbättringar, i samråd med medarbetarna. Med stöd i den modell som framarbetas i projektet hoppas forskarna stärka organisationen i systematiskt arbetsmiljöarbete och att anpassat jobba med resultat från till exempel årlig medarbetarundersökning. I dagsläget har modellen testats mot några verksamheter inom hälso- och sjukvård vid Region Västerbotten. Interventionen planeras att skalas upp inom ramen för en effektstudie, detta sker under höstterminen i år.

Framgångsfaktorer

Alexander återkommer till att medarbetarinvolvering är a och o för att lyckas i arbete med arbetsmiljöförbättringar – ”Att leda processen tillsammans med medarbetarna är en grundförutsättning för att lyckas, när arbetsplatsen ska ta fram och besluta vilka förbättringsåtgärder man vill satsa på”. En annan viktig aspekt är att interventionerna designas för att vara resurseffektiva, så de är möjliga att genomföra i organisationer som i regel har det tajt med resurser.

Vad har framkommit så långt i pilotstudien?

Under samtalet blev vi förstås nyfikna på vad Alexander och hans kollegor har kommit fram till så här långt. Några fynd som de noterat är:

• Stärkt samarbete chef-skyddsombud. Detta även inom verksamheter som bedömde att de hade ett gott systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) innan interventionen.
• Medarbetare har upplevt det faktiska utvecklingsorienterade arbetet som bygger på resultat från genomförd medarbetarundersökning som mer strukturerat.
• Involvering av skyddsombud ger draghjälp till chefen i SAM-arbetet.

Sammanfattningsvis har interventionen bidragit till ökat proaktivt och strukturellt arbetssätt för organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor (OSA) i verksamheter som ingått.

Försvårande faktorer

På frågan om vad som varit försvårande faktorer i projektet svarar Alexander att skyddsorganisationen som sådan kan ha flera fackliga representanter från olika förbund inom en verksamhet. Alla representanter kan inte ingå i det nära projektarbetet. Därmed blir det viktigt att skyddsorganisationen bygger en struktur för löpande kunskapsöverföring från de representanter som deltar i interventionen, med andra ord att nya arbetssätt och kunskap överförs till övriga skyddsombud och fackliga representanter.

Nästa steg?

Nästa steg i projektet är att utbilda personal inom intern företagshälsovård (FHV) tillsammans med representanter från regionens HR-stab. Dessa ska därefter ta rollen som utbildare i en kommande effektstudie. Tanken är att bygga in modellen i regionens utbildningspaket för kompetenshöjande insatser inom systematiskt arbetsmiljöarbete, berättar Alexander – ”Vi har en utmanande kompetensförsörjningssituation i norr, inte minst rörande hälso- och sjukvård. Vi har inte råd att medarbetare slutar på grund av dålig arbetsmiljö, givet hög konkurrens från andra branscher”.

Effektutvärdering

Hur ska forskarna ta reda på om detta ger någon effekt? Alexander svarar att utvärdering via chefer, skyddsombud och medarbetare ska genomföras. Före- och eftermätning kommer att genomföras, bland annat för olika arbetsmiljö- och säkerhetsfaktorer. Till exempel ska de utvärdera samband mellan personalens skattning av olika arbetsmiljöfaktorer via (årlig) medarbetarundersökning och data för patientsäkerhet. I en hälso- och sjukvårdskontext kan det förväntas ge positiv effekt på både medarbetares arbetsmiljö OCH patientsäkerheten att arbeta med organisatoriska friskfaktorer. Alltså är detta mer resurseffektivt att satsa på än interventioner riktade mot individ- och gruppnivå.

Vad hoppas forskarna bidra med framåt?

En förhoppning är att använda projektdata för att eventuellt kunna se mönster i vilka åtgärder som arbetsplatserna tycker är viktiga att satsa på. Forskarna kommer att ha data från drygt 30 arbetsplatser. Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) har i en rapport visat på diskrepans kring vad man upplever som arbetsmiljöproblem ”på golvet” och vad som når eller uppfattas problematiskt kring arbetsmiljö på ledningsnivå. För att arbeta verkningsfullt med organisatoriska friskfaktorer behöver ”världsbilden” delas i de olika (lednings)nivåerna i organisationen. Alexander menar att denna studie potentiellt kan öka kunskap kring sådana frågor inte minst i högre beslutsorgan.

Förutom detta vill forskarna bidra med:

• Ny kunskap då samarbete chef-skyddsombud inte är så beforskat.
• Modell för förbättringsarbete och interventioner som är resurseffektiva som utgår från befintliga system och infrastrukturer.

Implementering av kunskap

Vi vet mycket om friskfaktorer även på organisatorisk nivå men det som ofta är problemet är implementering av sådan kunskap, menar Alexander (och vi är sannolikt några som håller med honom). Så modeller för att få till arbetsmiljöförbättringar i praktiken behöver fortsatt arbetas med. Detta projekt försöker bland annat bidra med just detta.

Vi är duktiga och bra inom hälso- och sjukvård på att implementera nya riktlinjer och arbetsmetoder. Alexander berättar att det i Norge pågår ett forskningsprojekt som är inriktat mot att vid införande av nya behandlingsmetoder samtidigt titta på hur medarbetare kommer att påverkas av de nya arbetssätten som följer med implementeringen. Man undersöker möjliga risker i arbetsmiljön och om sådana upptäcks hur man kan arbeta med att hantera riskerna. Denna forskning är ännu inte publicerad men låter sannerligen intressant – kanske något att återkomma till för NorBet. Slutsatsen är att gå ifrån interventioner på individnivå till interventioner med fokus på organisatoriska faktorer. Vi tjänar i längden på att ta de mer komplexa tagen om saker och ting, vi får ut mer av det. Större sannolikhet att det ger hållbar effekt.

Avslutningsvis undrar NorBet – är det någon fråga vi borde ha ställt men inte gjort?

Efter en kort fundering svarar Alexander att jämte friskfaktorer även våga titta på kraven i arbetet. Det tenderar finnas en bild att en kan höja krav på medarbetare om fler resurser tillsätts. Alexander resonerar kring att det nog saknas interaktionseffekt här – ”Man kan inte möta ökande krav hur långt som helst med ökade eller fler resurser. Våga fråga om kraven är rimliga”.

I Alexanders egen arbetsmiljö lyfter han fram autonomi, samsyn kring arbetsplatsens mål och tillitsbaserat ledarskap som avgörande faktorer för hållbar prestation, hälsa och trivsel. Detta är lätt att instämma med, tyckte NorBets representant innan vi skildes åt efter ett mycket givande samtal.

Läs mer:

A joint training of healthcare line managers and health and safety representatives in facilitating occupational health interventions (artikel om forskningsprojektet och den modell som interventionsstudien bygger på)

Risk- och friskfaktorer i hälso- och sjukvården – organisatoriska faktorer av betydelse för medarbetarnas hälsa (rapport från Mynak)

Alexander Agrell (umu.se)