Förutsättningar för att lyckas med arbetsmiljöinterventioner på organisatorisk nivå och värdet av ekonomiska incitament

Intervju med doktorand Jonathan Severin

På Institutet för stressmedicin (ISM) i Västra Götalandsregionen (VGR) pågår flera intressanta forskningsprojekt i framkanten av det arbetsmiljömedicinska forskningsfältet.  Projektens fokus ligger på bland annat organisatoriska friskfaktorer och förutsättningar för att nå framgång i det hälsofrämjande arbetet. På ISM forskar doktoranden Jonathan Severin. NorBet har fått chans till ett samtal med Jonathan om hans forskningsprojekt och framtida forskningsfrågor.

Om Jonathan Severin

I grunden är Jonathan folkhälsovetare med inriktning hälsoekonomi och han har arbetat sedan 2018 på ISM, först som forskningsassistent men sedan tre år tillbaka som doktorand. Intresset för organisatorisk arbetsmiljö har smugit sig på under åren på ISM. Bakom sig har han nu ungefär halva doktorandutbildningen. När vi träffar honom har hans andra artikel precis skickats in till en vetenskaplig tidskrift.

Viktiga faktorer i arbetsmiljöförbättrande organisatoriska insatser

Den första delen av doktorandstudierna har skett inom projektet StratSAM (Strategisk samverkan i offentlig sektor), en del av en omfattande arbetsmiljösatsning inom VGR med start år 2017, som vilar på ett politiskt beslut att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron i hälso- och sjukvården. Fokus i StratSAM har legat på att förbättra arbetsmiljön med hypotesen att detta ger sekundära effekter på sjukfrånvaron. Inom StratSAM har forskargruppen undersökt olika sätt att arbeta med arbetsmiljöinterventioner på organisatorisk nivå och effekten av dessa på sjukfrånvaron. Två arbetssätt har jämförts: ett där enheter själva beskrev problem och satte upp insatser och ett där enheter uppsöktes och fick processtöd för att beskriva problem, matcha insats och genomföra implementeringen. Jonathan har undersökt hur val av arbetsmiljöförbättrande insatser går till och vilka faktorer som underlättar implementeringen av insatserna.

Viktiga fynd ur dessa studier:

• Chefer var bra på att beskriva att orsaken till arbetsmiljöproblem återfanns i den organisatoriska nivån, men insatser för att komma åt dessa riktades i större utsträckning mot individnivån. Svårigheter att skapa logisk matchning mellan problem och insats uppdagades.
• Med hjälp av ett processtöd blev det en bättre matchning mellan problembeskrivning och insats. Enheterna fick hjälp att lyfta problem till den organisatoriska nivån och även matcha insatser till den nivån.
• Med hjälp av ett processtöd i implementeringen ledde insatsen till en signifikant minskad sjukfrånvaro, utan processtöd försvann den effekten.

Då forskarna analyserade implementeringsprocessen så såg de att antingen en hög förändringsbenägenhet/-angelägenhet eller en god förankring och delaktighet i ledningsgruppen var nödvändigt för att lyckas implementera insatser på en organisatorisk nivå. Och när implementeringen lyckades såg de en sänkt sjukfrånvaro, med bättre resultat om medarbetarna var delaktiga under processen.

Ekonomisk analys av de organisatoriska arbetsmiljöinsatserna

Jonathan har även undersökt den ekonomiska lönsamheten i StratSAM. Det framkom då att det var dyrare att använda sig av ett processtöd vid förändringsarbetet (en person behövde anställas för detta), men att den ekonomiska kalkylen ändå blev bättre eftersom insatserna då fick bättre effekt på sjukfrånvaron.

Ekonomiska resonemang som incitament vid organisatoriskt arbetsmiljöarbete

Just nu forskar Jonathan i ett fortsättningsprojekt på StratSAM som heter HAP (Att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken). Här zoomar han in på vad det är för faktorer som krävs för att man över huvudet taget ska komma till själva implementeringen, det vill säga vad som påverkar initieringen av processen.

I HAP har enkätsvar från 122 organisationer i offentlig och privat sektor samlats in och forskarna har följt 10 organisationer i egendrivna arbetsmiljösatsningar. I detta material framkommer bland annat att arbetsplatser som anser sig ha tillräckliga resurser, och samtidigt använder kostnadseffektivitet och ekonomiska resonemang i sitt arbetsmiljöarbete, i högre utsträckning genomför organisatoriska arbetsmiljöinsatser. De ser även att verksamheter som har en central budget men inte använder ekonomiska resonemang genomför en lägre andel organisatoriska insatser.

Nästa steg? Framtida projekt?

I Jonathans forskning har det även visat sig att kunskapen om just kostnadseffektivitet och ekonomiska resonemang är låg bland de tillfrågade. Många har svårt att veta hur man beräknar kostnader på ett bra sätt och hur de ska integreras i analysen av utfall. Det finns några befintliga modeller tillgängliga för detta ändamål, bland annat det arbetsekonomiska beräkningsverktyget (se länk nedan), men frågan är hur ofta dessa används och om beslutsfattare känner till dem. Jonathan önskar undersöka detta närmare. Forskningsfrågor han ställer sig är: Vilket verktyg är mest ändamålsenligt att använda (inte för svårt att lära sig)? Vilka förutsättningar i organisationen måste finnas för att man ska kunna använda det? På vem och var i en organisation ska uppdraget läggas? Behövs kompetenshöjning hos några eller krävs en ny profession? Hur kan företagshälsan, HR, ekonomichef och fackliga representanter samarbeta kring detta i organisationen? Och behöver ekonomiska resonemang inkluderas i det systematiska arbetsmiljöarbetet?

Detta område inom arbetsmiljö är nytt och tämligen obeforskat. Jonathan prövar ett relativt nytt forskningsbegrepp: arbetsmiljöekonomi. Det finns en del hälsoekonomi inom arbetsmiljöfältet, där antingen kostnader för ohälsa eller insatsers lönsamhet har beräknats. Däremot är frågan hur kunskap om just ekonomi, produktivitet, lönsamhet och kopplingen till medarbetarnas hälsa kan integreras i insatser på organisatorisk nivå och vara en del i det ordinarie arbetsmiljöarbetet.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Jonathan och hans forskarkollegor hittills bidragit med mycket värdefulla kunskaper kring vad som främjar arbetsmiljöinterventioner på organisatorisk nivå, hur val av interventioner går till och att kostnadseffektivitet kan främja att interventioner initieras.

Vi i NorBet följer med nyfikenhet Jonathans andra halva av doktorandstudierna!

Vill du läsa mer?

HAP – Att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken

StratSAM – Strategisk samverkan i offentlig sektor

Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg (Mynak)

Jonathan Severin (presentation)