Organisatoriska friskfaktorer

Guldkorn från NorWeb den 10 oktober om organisatoriska friskfaktorer

23 oktober 2024

Tack till alla som deltog vid NorWeb om organisatoriska friskfaktorer inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Och tack igen till föreläsarna Magnus Åkerström och Jens Wahlström! Det var över 80 personer som deltog vid webbinariet, ett stort intresse med andra ord, och vi ser det som ett tecken på att kunskapen behövs och är efterfrågad!

Under webbinariet guidade Magnus och Jens oss igenom områdena: vad som menas med organisatoriska friskfaktorer, vilka de är, samt hur vi hittar rätt åtgärd inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Sammanfattningsvis fick vi kunskap om att friskfaktorer handlar om åtgärder som ökar sannolikheten för hälsa genom att de tillför något som ger en positiv effekt på hälsa och välbefinnande. De är på så vis något mer och annat än ”bara” frånvaro av riskfaktorer. Med detta synsätt hanterar vi inte bara ohälsa som dyker upp, utan jobbar förebyggande och främjande så att medarbetare får må bra, är motiverade och vill stanna på sina arbetsplatser. Referenser till friskfaktorer och vad som kännetecknar friska arbetsplatser är bland annat Suntarbetslivs ”Friskfaktorhjul” och Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Arbetsmiljöverkets rapport ”Friskfaktorer som kan mätas och följas över tid” (Rapport 2021:2). Åtgärder för att skapa hälsosamma arbetsplatser behöver finnas på alla nivåer, individ, grupp och organisation, samt inom alla perspektiv, rehabiliterande, förebyggande och främjande (utifrån den bekanta ”niofältaren”). Men här lyfter föreläsarna att det finns en viss skevhet i hur det ser ut idag, och att det kan vara en utmaning att flytta perspektiven till att främja hälsa och komma in på den organisatoriska nivån.

Föreläsarna är båda medförfattare till kunskapsöversikten ”Risk- och friskfaktorer i hälso- och sjukvården” från Myndigheten för arbetsmiljökunskap (2023), vilken lyfter fram betydelsen av just organisatoriska och strukturella faktorer för att nå välmående verksamheter och god arbetshälsa. I rapporten identifieras risk- och friskfaktorer inom hälso- och sjukvårdens organisering (gällande arbetstidsfördelning, verksamhetsdesign och arbetssätt, ergonomiska förutsättningar, arbetsvillkor och personalpolitik, och organisationens etiska miljö). Arbetsgivare och beslutsfattare behöver beakta dessa i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att identifiera bakomliggande orsaker till utmaningar i arbetsmiljön som finns på arbetsplatsnivå. Utöver detta framkommer i rapporten teman som också behöver tas med i beräkningen och i hög grad också påverkar analysen av risk- respektive friskfaktorer, nämligen: organisationens sätt att styra, fördela och tillhandahålla resurser, uttalade värderingar och prioriteringar gällande verksamhetens mål, vad organisationen kommunicerar till medarbetaren, samt strukturella förutsättningar för meningsfullt arbete. Våra föreläsare menar att det är just på denna organisatoriska nivå som det finns faktiska och goda möjligheter att påverka och skapa förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö.

När det sedan kommer till implementering av åtgärder i det systematiska arbetsmiljöarbetet visar föreläsarna att det inte sällan blir en diskrepans i matchning mellan identifierade utmaningar på en arbetsplats, och hur problemen hanteras. I ett forskningsprojekt inom Västra Götalandsregionen framkommer att det i många fall har identifierats utmaningar på en organisatorisk nivå, till exempel gällande styrning, ledning, omorganisationer och bristande samarbete. Men att åtgärderna trots det ofta landar på individ- eller gruppnivå, och att kopplingen mellan utmaning och åtgärd blir otydlig. Effekterna av detta är att åtgärderna inte ger önskade effekter på sjukfrånvaro, personalomsättning och hälsoekonomi etc. I forskningsprojektet undersöktes om processtöd, där man nyttjar kunskapen som byggts upp under utvärderingens gång, kan vara en väg framåt för att vaska fram åtgärder med bättre koppling till identifierade utmaningar. Resultaten påvisar positiva utfall och slutsatserna från projektet är att man, för att hantera utmaningar i arbetsmiljön, behöver anpassa åtgärder efter verksamheternas specifika utmaningar, använda detta processbaserade arbetssätt, och att man med nödvändighet behöver inkludera – just det, den organisatoriska nivån.

Nedan kan du ta del av det inspelade webbinariet, uppdelat på tre delar. Inspelningarna är automattextade.

I del två är det Jens Wahlström som föreläser, tyvärr försvann hans kamerabild vid redigering av inspelningen.

Sidan senast uppdaterad 30 april 2026

Skriv ut sida