Kognitiv funktion i arbetslivet vid åldrande och klimakteriet – ett NorWeb med Sara Anderson

Den 23 oktober höll neuropsykolog Sara Anderson från Arbets- och miljömedicin i Norr ett välbesökt NorWeb på temat kognitiv funktion i arbetslivet vid klimakteriet och åldrandet. Det sammanfattande budskapet vi tog med oss var att kunskap inom dessa områden är viktigt och att vi behöver lära oss mer om hur vi kan organisera våra arbetsplatser för att möta upp de kognitiva förändringar som sker under livet.

Vad gäller den åldrande befolkningen så står vi i stora demografiska och arbetslivsrelaterade förändringsprocesser. Vi blir allt fler och vi behöver arbeta allt längre upp i åldern för att klara den framtida försörjningsbördan. Samtidigt förändras vår förmåga i arbetet med stigande ålder och detta behöver vi möta upp på våra arbetsplatser. De kognitiva förändringar som hör till det friska åldrandet sker för de flesta efter 60-65 års ålder, men tidpunkten och omfattningen skiljer sig mycket mellan individer. Det är bland annat episodminnesförmågan, arbetsminnet och snabbheten som kan bli sämre vid ökande ålder. Dessa förändringar kan kompenseras för både av individen själv med hjälp av olika coping-strategier, men även av organisationer och arbetsgivare där blicken behöver riktas mot förutsättningar på arbetsplatsen. En hjärnvänlig arbetsmiljö, flexibilitet och en inkluderande kultur är framgångsfaktorer för att bädda för ett hållbart och långt arbetsliv.

Även kunskap om klimakteriet är viktigt för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser för alla. Kvinnor i klimakteriet rapporterar att de påverkas kognitivt under klimakterieperioden och att detta sätter gränser i det dagliga livet och i arbetet. Bland annat visar forskning att klimakteriet inverkar på kvinnors språkliga inlärning- och minnesförmåga, men hur och varför detta sker är fortfarande inte fullt kartlagt. För att bibehålla hälsa i arbetet rekommenderas både individuella strategier och anpassningar, men nog så viktigt, även anpassningar i arbetsmiljön och goda förutsättningar i organisationen. Mer forskning på området behövs och klimakteriet har rönt en ökande uppmärksamhet den senaste tiden. I höst har exempelvis Socialstyrelsen kommit ut med synpunktsversioner av nationella riktlinjer för hälso- och sjukvården vid klimakteriebesvär. I materialet finns också stöd för hur chefer ska hjälpa medarbetare att prata med patienter om sexuell hälsa samt prioriteringsstöd för de som beslutar om vård-flöden och styrning av klimakterievård. Nyligen presenterade även folkhälsomyndigheten faktablad om kvinnors upplevelser av klimakteriet samt hur levnadsvanor interagerar med besvären.

Detta och mycket mer presenterades på NorWeb den 23 oktober. Här kan du se en inspelning av föreläsningen.

Vill du läsa de nya riktlinjerna för hälso- och sjukvård vid klimakteriebesvär, se Socialstyrelsens riktlinjer vid klimakteriebesvär och är du intresserad av Folkhälsomyndighetens nypublicerade faktablad, se Nytt faktablad om kvinnors upplevelse av klimakteriet och Livsvillkorens betydelse för hälsan i klimakteriet.

Sara Anderson