När kontoret påverkar mer än vi tror: om öppna kontor, arbetsmiljörisker och handlingskompetens

Öppna kontorslösningar har länge motiverats med argument om ökat samarbete, effektivare lokalutnyttjande och bättre kunskapsutbyte. Samtidigt visar forskning att kontorsmiljön också kan påverka arbetsmiljö, trivsel och hälsa på sätt som inte alltid är avsedda.

En nyligen publicerad studie av Rosander och Nielsen (2026) belyser sambandet mellan kontorstyp och kränkande särbehandling i arbetslivet.

Öppna kontor och risk för kränkande särbehandling

Rosander och Nielsen (2026) visar att medarbetare i traditionella öppna kontorslandskap rapporterar högre förekomst av kränkande särbehandling än personer med enskilda kontor. De rapporterar också lägre arbetstillfredsställelse och mindre positiva attityder till arbetsplatsen.

Sambanden kvarstod även när forskarna tog hänsyn till individuella personlighetsegenskaper, vilket talar för att arbetsmiljön i sig har betydelse för resultaten.

Studien visar samtidigt att alla öppna kontorslösningar inte fungerar på samma sätt. I aktivitetsbaserade kontor återfanns inte samma ökade risk för kränkande särbehandling, men medarbetarna rapporterade i högre grad en vilja att lämna arbetsplatsen. Olika kontorskoncept verkar därmed vara förknippade med olika typer av arbetsmiljörisker.

Forskarna pekar på flera möjliga förklaringar. Brist på avskildhet, ökad exponering för andra, fler störningsmoment och otydliga gränser för social interaktion kan skapa förutsättningar för negativa sociala processer. Kontorets utformning kan därför påverka både arbetsförutsättningar och relationerna mellan människor.

Mer än en lokalfråga

Resultaten bör dock inte tolkas som ett argument för eller emot en viss kontorsmodell. Arbetsmiljön formas i samspelet mellan den fysiska miljön, arbetets organisering, ledarskapet och de sociala relationerna på arbetsplatsen.

Samma kontorslösning kan därför fungera väl i en verksamhet och betydligt sämre i en annan. Det avgörande är ofta hur organisationen hanterar de risker och möjligheter som den fysiska miljön medför.

Från kunskap till handling

Kunskapen om risk- och friskfaktorer i arbetsmiljön är idag omfattande. Trots detta får många arbetsmiljöinsatser begränsad effekt då organisationer har svårt att omsätta kunskap till gemensam handling och långsiktig förändring. Här blir begreppet handlingskompetens centralt. Handlingskompetens handlar om just förmågan att flytta fokus från att hantera symptom hos individer till att identifiera och åtgärda bakomliggande organisatoriska orsaker (NorBet, Handlingskompetens).

Forskning visar att arbetsplatser som lyckas skapa bestående förbättringar ofta kännetecknas av:

• ett aktivt och uthålligt ledarskap
• delaktiga medarbetare
• gemensamt ansvar för att identifiera problem och utveckla lösningar.

Det är genom sådana processer som organisatoriskt lärande uppstår och arbetsmiljön utvecklas i praktiken.

Vad innebär det för öppna kontor?

Om öppna och aktivitetsbaserade kontor ska fungera väl krävs mer än genomtänkt fysisk design. Organisationen behöver också skapa förutsättningar för ett hållbart samspel mellan människor och arbetsmiljö.

Det kan exempelvis handla om att:

• skapa forum för dialog om arbetssätt och arbetsbelastning
• fånga upp tidiga signaler på konflikter, stress och exkludering
• tydliggöra normer för samarbete och interaktion
• säkerställa möjligheter till koncentration och avskildhet när arbetet kräver det
• följa upp hur arbetsmiljön fungerar i praktiken.

Sammantaget

Studien av Rosander och Nielsen (2026) visar att traditionella öppna kontorslandskap är förknippade med ökad risk för kränkande särbehandling och lägre arbetstillfredsställelse. Samtidigt pekar resultaten mot en viktig slutsats: arbetsmiljöfrågor kan sällan förstås enbart utifrån den fysiska miljön.

Kontorets utformning spelar roll, men hur människor mår och fungerar på arbetsplatsen påverkas minst lika mycket av hur arbetet organiseras, leds och utvecklas. För att skapa hållbara arbetsplatser behöver därför den fysiska arbetsmiljön integreras med ett aktivt organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete. Det är först när kunskap omsätts till handling som varaktig förändring blir möjlig.

Referenser

Rosander och Nielsen (2026)

NorBet. Handlingskompetens – när kunskap blir verkligt arbetsmiljöarbete