Exponering av ljus dagtid har den viktiga funktionen att reglera vår dygnsrytm och därmed även vår största återhämtningskälla – sömnen. Dagsljus har därutöver visat sig främja kognitiv prestation, humör och pigghet, som tillsammans bidrar till en upplevelse av välbefinnande och kan ha god effekt på vår arbetsprestation. Det råder en trend i den industrialiserade delen av världen att allt mer arbeta inomhus, under en allt större del av dagen, och därtill ligger dagsljusnivåer på arbetsplatser ofta under rekommenderade värden. Risken med detta är främst störningar i dygnsrytmen, vilket försämrar återhämtande sömn, ökar symtom på depression samt ökar trötthet dagtid. Positiva hälsoeffekter har däremot påvisats i interventioner som handlat om att öka mängden ljus på arbetsplatser, såväl dagsljus som elektriskt ljus. Interventionerna har exempelvis handlat om att installera starkare belysning, eller att låta personer som arbetar i fönsterlösa rum vistas en kortare stund vid fönster. Här kan noteras att dagsljus på flera områden överträffar elektriskt ljus när det kommer till hur effektiv inverkan det har på hälsan. Sammantaget finns det behov av att ta mer hänsyn till ljusförhållanden i våra arbetsmiljöer, allt ifrån hur arbetsplatser byggs och utformas, till hur rekommendationer för ljusexponering bör se ut, och hur tillförlitliga mätmetoder av ljusförhållanden kan utformas.
Några intressanta rekommendationer från Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning 2019:2:
Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: effekter på hälsa och beteende (Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning 2019:2)
Sidan senast uppdaterad 15 april 2026