Strukturerad reflektion som arbetssätt

Många vittnar om ett arbetsliv som snurrar allt fortare. De flesta verksamheter arbetar för att möta alltmer snabbt förändrande behov hos kunder, invånare eller intressenter, vilket innebär krav på omställning och anpassning. Samtidigt pågår en ökad osäkerhet i omvärlden som också påverkar organisationer och verksamheter på olika sätt. Flera organisationer beskriver dessutom en ökad komplexitet i de utmaningar de stöter på, som behöver förstås och hanteras på djupare sätt, där fleras perspektiv behövs för att kunna få till hållbara lösningar.

Utveckling, förbättring och omställning har visat sig fungera bäst när en organisation värderar experimentering, lärande och teamsamarbete. För att få till sådana organisationer behövs en trygg och utvecklande miljö, konkreta metoder och arbetssätt som stödjer och förstärker lärande. En evidensbaserad metod specifikt designad för att erbjuda team och arbetsgrupper möjlighet att dra lärdomar ur vardagen i syfte att lära och förbättra, är reflektions- och utvärderingsmetoden After Action Review (AAR).

After Action Review, AAR är en strukturerad metod för reflektion och utvärdering framtagen för arbetsgrupper och team och som ursprungligen kommer från amerikanska armén. Grundkomponenterna består av någon form av gemensam händelse (det kan vara en samarbetssituation, ett möte, ett uppdrag eller ett mål) samt återkoppling och gemensam reflektion av den händelsen med syfte att dra lärdomar för förbättring och lärande. Återkoppling och reflektion bör innefatta såväl utfall/resultat som hur samarbetet fungerat.

Frågorna som ställs vid AAR är kortfattat:

• Vad var målet, syftet eller uppdraget?
• Hur blev utfallet?
• Vad gjorde vi bra och varför?
• Vad gjorde vi mindre bra och hur ändrar vi på det?
• Vad tar vi med oss i form av lärande/förbättring?

En metaanalys av Tannenbaum & Cerasoli (2013) visar att AAR kan förbättra prestationen med 20–25 procent för team som utför AAR regelbundet, jämfört med kontrollgrupp. Teoretiskt integrerar AAR arbetspsykologiska teorier och principer så som exempelvis feedback, observationsinlärning och beteendemodellering samt målsättningsteori som vanligtvis annars tillämpas oberoende av varandra.

Ett viktigt bidrag till ökad trygghet och effektivitet som regelbundet användande av AAR ger är den delade och gemensamma förståelsen som kan uppnås av gruppens medlemmar gällande såväl arbetsuppgifter, uppdrag och mål som teamrelevant kunskap – exempelvis hur samarbetet fungerar och bör fungera.

Strukturen på frågorna möjliggör förmåga att skifta från slentrianmässigt, automatiserat processande till aktivt, medvetet och fördjupat processande, vilket visat sig ha inverkan för lärande på såväl individ-, grupp- som organisationsnivå. Att man gemensamt reflekterar och identifierar både det som är positivt och sådant som kan skava, kan stärka den psykologiska tryggheten i gruppen.

Som implementerat arbetssätt kan AAR vara intressant för olika verksamheter. Mer om hur en hälso- och sjukvårdsverksamhet arbetar med AAR kan du läsa om i en artikel i Sunt Arbetsliv:
Två enkla frågor stärkte tryggheten i arbetsgruppen – Suntarbetsliv

Vill du veta mer om AAR som metod finns två metaanalyser som vi tipsar om:
Do team and individual debriefs enhance performance? A meta-analysis
A meta-analysis of the effectiveness of the after-action review (or debrief) and factors that influence its effectiveness