Tystnadskultur ur ett systemiskt perspektiv – och hur den kan förebyggas

En grundläggande förutsättning för hållbara och hälsofrämjande arbetsmiljöer är att medarbetare och chefer kan framföra synpunkter, lyfta problem och dela erfarenheter. När problem och utmaningar inte kommuniceras effektivt mellan olika delar av organisationen används ofta begreppet tystnadskultur. För att öka kunskapen om fenomenet har forskare vid Göteborgs universitet och Arbetsmiljöverket nyligen publicerat tre rapporter om vad tystnadskultur är, hur den uppstår och hur den kan förebyggas (Arbetsmiljöverket, 2025).

Vad är tystnadskultur?

Tystnadskultur innebär att medarbetare avstår från att lyfta problem, risker eller kritiska synpunkter eftersom tystnad uppfattas som det säkra eller förväntade beteendet. Kritiska frågor kan ignoreras eller motarbetas av personer med inflytande. Det handlar därför inte främst om individuella val utan om kollektiva mönster som utvecklas över tid och blir en del av organisationens kultur, normer och arbetssätt (Arbetsmiljöverket, 2025).

Hur uppstår tystnadskulturer?

Ur ett systemiskt perspektiv utvecklas tystnadskulturer gradvis genom samspelet mellan medarbetare, chefer och organisatoriska strukturer. Forskarna beskriver detta genom en så kallad tystnadstriangel bestående av:

• Tystnad – personer undanhåller information.

• Censur – personer tystar aktivt eller passivt andra.

• Organisatorisk dövhet – personer i maktpositioner lyssnar inte på eller agerar inte utifrån kritik.

Dessa beteenden förstärker varandra och med tiden kan medarbetare uppfatta det som meningslöst eller riskabelt att säga ifrån, samtidigt som ledningen blir mindre mottaglig för kritiska perspektiv. Tystnaden blir då successivt en självklar del av organisationens normer och sätt att fungera. Tystnadskulturer uppstår oftare i miljöer där resurser, anseende eller legitimitet upplevs som hotade, eller där starka hierarkier och normer premierar harmoni framför ifrågasättande (Arbetsmiljöverket, 2025).

Organisatoriska friskfaktorer som skydd

Forskarna betonar att orsakerna till tystnadskultur varierar mellan verksamheter och att förebyggande insatser därför behöver anpassas till den lokala kontexten (Arbetsmiljöverket, 2025).

Ett viktigt förebyggande perspektiv är ett systematiskt arbetsmiljöarbete som bygger på organisatoriska friskfaktorer. Forskningen lyfter särskilt fram betydelsen av goda förutsättningar för ledarskap, lärande, delaktighet, kommunikation samt tydliga mål och värderingar. När organisationer skapar strukturer för öppen dialog och kontinuerligt lärande minskar risken att tystnad blir en etablerad norm (Arbetsmiljöverket & Myndigheten för arbetsmiljökunskap, 2021).

Vill du läsa mer?

Du hittar rapporterna, kunskapsfilmer och förinspelade webbinarier om tystnadskultur på Arbetsmiljöverkets webbplats: Tystnadskultur på arbetsplatser (av.se)

Se en av forskarna bakom studierna berätta om tystnadskultur, vad det är, varför det förekommer och var det förekommer mest i Sverige: Forskaren förklarar: Tystnadskultur (vgregion.se)

På suntarbetsliv.se kan du läsa mer om hur man kan arbeta konkret med organisatoriska friskfaktorer: Jobba med friskfaktorer (suntarbetsliv.se)

Referenser

Arbetsmiljöverket. (2025). Tystnadskultur på arbetsplatser: Kunskapssammanställning 2025:10. Arbetsmiljöverket. Läs kunskapssammanställningen (pdf, öppnas i ny flik)

Arbetsmiljöverket, & Myndigheten för arbetsmiljökunskap. (2021). Friskfaktorer som kan mätas och följas över tid: Avrapportering av regeringsuppdrag att sammanställa kunskap om friskfaktorer som kan mätas och följas över tid (Rapport 2021:2/2021:1). Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Läs rapporten (pdf, öppnas i ny flik)